Ett recensionsexemplar från Kabusa Böcker, karinmedk och jag har läst var sitt exemplar och recenserat oberoende av varandra.

Peter Temple har fått världens största deckarpris The Duncan Lawrie Dagger år 2007, och den här boken, Mörk kust, var nominerad till Svenska Deckarakademins pris för bästa översatta bok 2008. På baksidan står också en del om det vackra språket och glädjen i att läsa Temple. Därför är det med stor förväntan jag tar mig an denna bok.

Min personliga uppfattning är att det är svårt att komma in i själva berättelsen. Peter Temple låter varje händelse vara lika viktig, och det som i en annan deckare hade varit en ”plantering” (en händelse eller företeelse som skulle visa sig ha med brottet att göra) är det verkligen ibland, men rinner ibland ut i sanden. Det känns som att lägga fyra-fem pussel samtidigt med alla bitar blandade, och så småningom bara lyckas bli färdig med ett av dem.

Samtidigt är det ett spännande berättargrepp och så som livet och säkerligen polisarbetet ser ut för det mesta. Det händer en massa saker vid sidan om huvudtemat, personer dyker upp och försvinner ut ur handlingen och utredningar kommer in på stickspår som hamnar i återvändsgränder.

Ytterligare en utmaning är att handlingen utspelar sig i Australien. Beskrivningen av landsorten vid kusten, de ensliga gårdarna och den karga naturen gör att det är svårt att sätta sig in i Joe Cashins livsvillkor i den ”ruin” han bosatt sig i, och rasmotsättningarna som skymtar fram är också långt från det svenska folkhemmet.

Det visar sig att det spår som polisutredningen följer i större delen av boken är helt fel och upplösningen blir minst sagt oväntad. I stället för att vara ett relativt simpelt rån visar det sig handla om en grym hämndhistoria med upprinnelse långt bak i tiden. Berättartempot ökar i bokens sista kapitel, och på de allra sista sidorna får man till och med några nya bitar till ett nytt pussel…

Betyg:

Läs vad karinmedk tyckte om den här boken!