Marian Keyes: Är det någon där?
”Nita, kan du hjälpa mig?”
” Anna, jag bara älskar den här läppglansen …”
”Jag letar efter en kille.””Välkommen i gänget.” Hon såg inte ens upp från spegeln. ”Åtta minutersträffar. Ungefär som speed dating, men långsammare. Man får åtta minuter på sig, istället för tre. Det är toppen, jag fick fyra napp senast.”
”Inte vilken kille som helst. Han jobbar här. Han är rätt lång och … och …” Det gick inte och undvika. Jag var tvungen och säga det högt. ”Och, hm, vacker. Han har ett litet ärr vid ena ögonbrynet och låter som han kanske kommer från Boston.” Genast hade jag fångat hennes intresse. Huvudet for upp. ”Som en kopia av Denis Leary? Bara, typ, yngre?”
”Yesss!”
”Aidan Maddox. På IT-avdelningen, en bit bort på den är våningen. Sväng vänster två gånger och sedan höger två gånger, så ser du hans krypin.”
”Tack . Och en sak till. Är han gift?”
”Aidan Maddox ? Åh, gode Gud. Nej, han är inte gift.” Hon skrattade till på ett sätt som klart och tydligt betydde ”Och inte lär han bli det, heller.”
Boken handlar om Anna, den fjärde systern Walsh som har ett topp-jobb i New York. Hon är PR-ansvarig för det kända sminkföretaget Candy Girrrl och lever bra liv tillsammans med sina vänner. Hon träffar Aidan och det som skulle kunnat bli en fantastiskt saga blev istället en mardröm. Man får följa Annas kamp mellan vad som verkligen har hänt och en mängd saker runt omkring henne.
Jag har läst flera böcker av Marian Keyes och jag brukar gilla hennes böcker. Framför allt gillade jag Vattenmelonen och Sushi för nybörjare, men denna bok kändes rörig. Många personer inblandade och man fick inte riktigt grepp på vem som är vem och varför de gör vad. Jag förväntar mig mer av Marian Keyes som författare. Därför ger jag denna bok ett lågt betyg.
Betyg: 
Förlag: Nordstedts pocket
Utgiven: 2008
Antal sidor: 550 st
ISBN10: 9172638051
Vilket betyg skulle Du ge Marian Keyes: Är det någon där??
Jag håller med dig. Jag gillade inte alls den här boken men jag tyckte mycket om Vattenmelonen och Sushi för nybörjare. Ska jag vara riktigt ärlig läste jag bara drygt en tredjedel av Är det någon där. Jag störde mig fruktansvärt mycket på alla paranteser hon klämde in både här och där i texten, och precis som du säger, man får inte riktigt grepp om varken handligen eller personerna.
Jag gillade den faktiskt. Jag tyckte iofs att den var ganska intetsägande, mest läsning en trött kväll när man inte orkar med något alltför djupt. Jag har inte läst någon annan av hennes böcker, men ska ge mig på dem i sinom tid. Den får iaf en trea i betyg av mig.
Jag håller inte alls med, den här boken är humoristisk och sorglig. Hade fördomar mot Marian Keyes efter att ha läst
tre sidor i Vattenmelonen som jag tyckte var rena dravlet. Nu har jag som sagt läst några andra böcker om systrarna
och de är bra! Det finns faktiskt ett djup under den lättsamma ytan . Snart ska jag göra ett nytt försök med Vattenmelonen.
Marian Keyes driver också friskt med den amerikanska ytliga livsstilen.
Ett tillägg: av mig skulle den absolut få fem stjärnor.
Detta är visserligen chicklit, men bra sådan.
Det är väl ändå det som är det bästa med böcker att man få tycka precis hur man vill
Underbar bok! Jag sträckläste.
Även jag tyckte att boken var bra. I alla fall tillräckligt bra för att läsa hela boken. Jag läste den i somras när jag sommarjobbade i Visby. Man hade inte alltid så mycket att göra då, så det blev en del läst.
Men jag tyckte däremot att hon förtjänade bättre än att han skulle dö (fast jag vet att man inte riktigt kan styra sådant i riktiga livet). Jag fattade inte att han dött förrän ganska långt in i boken då hon i princip säger det rakt ut utan jag antog att han helt enkelt bara var någon annanstans och det itne gick att få kontakt med honom. Men det var ju ganska mysko att han aldrig hörde av sig då han verkade vara en så bra kille.
Så den är lite blandade känslor till boken. Positivt dock att hon fick det där jobbet som hon ville ha. Men vet inte om man blir lika glad för det när ens partner har dött.
Har nu läst Sushi for Beginners – tyckte inte att den var lika bra som Anybody Out There, även om den kändes ungefär likadan i många avseenden. Precis som Zachan så förstod jag faktiskt inte heller att han var död förrän de faktiskt sagt det rakt ut – vilket jag bara tycker är skickligt skrivet!
Det här är mina bsoluta favorit av Marian Keyes. Jag tycker absolut att den förtjänar ett bättre betyg och ett bättre omdöme! Marian Keyes styrka som chick lit författare är att hon kan ta något som oftast är ytligt och glättigt och sammanföra det med diskussioner om saker som faktiskt känns viktiga. När den vanliga chick lit boken inte innehåller något mer dramatiskt än om killen gillar den eller den tjejen och vilken väska som är snyggast med den där jättedyra klänningen så tar Keyes det till en högre nivå när hon hanterar ämnen som döden i denna boken eller förlossningsdepression eller kvinnomisshandel. Att hon väljer chick lit genren tyckr jag ger ett tydligt budskap att om oavsett vem man är och vilka förutsättningar man har så är man aldrig förskonad mot kriser och jobbiga händelser.
@Nelin, Jag tycker det är kul att du inte tycker som mig. Jag vill bara säga att jag gillar Marian Keys böcker, dock kände jag att denna bok var inte i klass med de andra som jag har läst. Men visst är det underbart med böcker att man tolka och tycka på helt olika sätt.
Gillar du Marian Keyes kan jag rekommendera även Denise Rudbergs böcker, de är underhållande de med.