Läkaren och rättsantropologen David Hunter kallas till den lilla ön Runa i Yttre Hebriderna i ett rent rutinärende. De svårt brända kvarlevorna av en människa har påträffats i en enslig stuga och polisen betraktar det hela som en tragisk olyckshändelse.
Men när Hunter undersöker liket kommer han fram till att det är mycket som inte stämmer. Det är fråga om ett mord, och han kallar på förstärkning från fastlandet. Då bryter stormen lös och ön blir helt isolerad. En mördare går lös på Runa och skräcken sprider sig i det lilla samhället. Skräcken är befogad – snart visar det sig att mördaren bara har börjat.

Att påstå att jag älskade Becketts förra bok – Dödens Kemi - är ingen underdrift. För mig var den ett fräscht tillskott i kriminalromangenren, som ibland kan kännas lite trött och slö. Därför såg jag verkligen fram emot att läsa uppföljaren, Skrivet i Eld.

Och visst innehåller Skrivet i Eld det som fick mig att fastna för Becketts skrivande – här finns färgstarka och levande personporträtt, miljöskildringar som får huvudpersonens omgivning att te sig lika verklig som min egen trädgård och ett mord som inte är vad det först verkar vara. Beckett lyckas skapa karaktärer som känns levande och trovärdiga – något som genren i övrigt ibland brister i. Att boken dessutom har en tyngdpunkt vid de rättsmedicinska detaljerna, och låter dem föra berättelsen framåt, tilltalar mitt CSI-hjärta.

Tyvärr bär det inte hela vägen för min del. Skrivet i Eld har inte en lika finurlig upplösning som sin föregångare, utan det känns mer som om man får upplösningen serverad på ett fat. Det utmanar inte mig som läsare, vilket var något jag gillade mycket i Dödens Kemi. Därför får inte Skrivet i Eld lika högt betyg som sin föregångare, men den är fortfarande en mycket läsvärd kriminalroman. 

Betyg:

ISBN: 9185419052
Förlag: Minotaur
Utgiven: 2007
Antal sidor: 356 st
Originaltitel: Written in bone