Ett seminarie som för mig var ett av de bästa under bokmässan var det med den brittiske crimeförfattaren Simon Kernick. Seminariet var ett avslappnat och trevligt samtal om Kernicks skrivande och författarskap, som definitivt gav mig mersmak. Kernick inleder med att berömma Bokmässan, han var mycket imponerad av mängden läsare och att man i Sverige lyckats kombinera en mässa för vanliga läsare och branschfolk.

Bland annat berättade Kernick att han alltid viljat skriva. Redan som liten pojke svarade han på frågan om vad han skulle bli när han blir stor att han minsann ville bli författare – något som sällan möttes av någon entusiasm. Hans mamma trodde aldrig att han skulle lyckas, men så har Kernick också fått slita hårt för att bli en bra författare. Simon berättar på seminariet att han skrivit ett flertal böcker som blev refuserade innan han äntligen fick sin debut utgiven år 2002.

Hans böcker om polisen Dennis Milne är inte någon vanlig snutkliché, utan Milne är istället en polis med tveksam moral. Han extraknäcker nämligen som mördare. Kernick berättar på seminariet att han tycker om ”paced books” – det vill säga böcker med högt tempo – och detta är också något han blivit känd för.

Frågan om research kommer också upp på seminariet, vilket är något som Kernick lägger stor energi på. Han berättar att han har ett flertal kontakter både med poliser och inom den undre världen, och tillägger med ett leende att de kriminella han träffat märkligt nog varit riktigt trevliga människor. Han känner inte heller någon lust att skriva våldsamma scener för sakens skull, utan använder våldet i böckerna för att visa vilken typ av människor hans karaktärer är. Han vill skriva trovärdiga böcker, men vill inte att de ska bli för realistiska – eftersom de då skulle tappa i tempo.

Sammantaget var Simon Kernicks seminarium riktigt trevligt, och gjorde mig definitivt sugen på att läsa mer av honom.