Carina Dahl: Familjelyckan

Det här är vad jag menar med ”en bra bok” – helt i min smak! Det är ännu en bok som kom i min hand under bokmässan i Göteborg, den här gången från bokförlaget Efron&Dotter. Katja Efron skriver på förlagets startsida att ”En bra bok ska vara så pass intressant att du vill läsa den även om den inte handlar om ditt favoritämne. Litteraturens roll i samhället bör vara mer än att bara underhålla. Den ska engagera, inspirera eller till och med aktivera dig.”  Det här är ett praktexempel på en sådan bok.

”Familjelyckan” är Carina Dahls debutroman, den första i en planerad trilogi. Hon har tidigare lång erfarenhet som copywriter och manusförfattare åt bl a SVT.

Författarinnan väver i sin berättelse ihop händelser i nutid med nedslag på olika ställen i dåtid och bygger på så sätt upp en historia som till en början ser ut som en deckare men sedan utvecklas till något som mera liknar en familjekrönika. Spänningen hålls vid liv och man undrar hela tiden vad som skall hända härnäst. Jag hade svårt att lägga boken ifrån mig och läste ut den på bara några dagar.

Personerna i boken är från början skickligt utmejslade och trovärdiga, man känner verkligen med Fragancia i hennes olyckliga kärlek till ishockeyn, och vill så gärna att Fernández skall hitta ett sätt att göra guld… Till och med den osympatiske Richard Perssons uppträdande och öde får sin förklaring, som gör att man faktiskt tycker synd om honom. Lillebror Jesús är också finkänsligt skildrad som ett speciellt och älskat barn.

Miljön känns också alldeles vanlig och beskriver småstadsgnabb, klassklyftor, jämlikhetsfrågor, arbetskraftsinvandring och konjunktursvängning som integrerade delar av bakgrunden till själva handlingen. Även vissa tidsmarkörer, t ex den kortskaftade ”seglarstöveln”, betyder mycket för historiens trovärdighet.

Till denna invecklade, fantastiska och fullkomligt logiska historia fogas ett visst mått av övernaturliga inslag, som jag tillstår att jag också har en svaghet för – tänk Isabel Allende, t ex. När de uppträder i sammanhang som de här slås man mer än en gång av tanken ”varför inte?” Ett sådant där magiskt ögonblick kan väl hända här, någonstans, i min grå vardag också? Detta är ett exempel på vad jag menar med att boken aktiverar tanken och ger läsaren ett lite öppnare sinne för mer än bara det vanliga och förväntade.

Mot slutet av boken blir dock de där ögonblicken lite för många och lite väl otroliga, tempot ökar och det känns som om författaren bara vill knyta ihop alla trådar och avsluta historien. Det är synd att historien får ett så ”hopknutet” slut, den lämnar inte många frågor obesvarade. Detta drar ner mitt betyg, som annars skulle blivit högsta möjliga.

Ändå tänker jag inom kort skaffa och med stor förväntan läsa fortsättningen, ”Det stora svenska vemodet” och även den sista delen i trilogin när den kommer ut så småningom.

Förlag: Efron & Dotter
Utgiven: 2009
Antal sidor: 511
ISBN 978-91-85653-37-9

Betyg: ★★★★½


Kommentarer

Carina Dahl: Familjelyckan — 10 kommentarer

  1. Pingback: Carina Dahl » Det finns inte aborr!

  2. Pingback: Carina Dahl » Kakor och kritik

  3. Pingback: Carina Dahl » Grisen i mej

  4. Igentligen har jag inte tid att hålla på så här, jag har bara kommit till typ ”Skipper har tagit med sin matta till Yttersta skären i iskylan” men ”fotta wuck” man måste äta, voffsingarna måste (säger dom) ha en prommis och datorn får ju inte kallna så….Nu ska jag tebacks till myssoffan och min nya ”Det stora svenska vemodet”.
    Det fina med allt är att jag inte får göra så mycke annat än vila o slappa en tid framöver….Härligt.

  5. Pingback: Carina Dahl » Ali Ali Apa!

  6. Det där med övernaturliga inslag tycker jag låter trevligt. Tycker sånt piggar upp i en bok. Behöver inte vara särskilt mycket, tvärtom. Jag gillar när t.ex ett spöke nämns bara i förbifarten, på några få rader, trots att boken i övrigt inte innehåller något övernaturligt.

    • Ja, just det där att allting annat är så vanligt, med både sorger och glädjeämnen, det gör att de lätt övernaturliga inslagen ”piggar upp”, precis som du skriver. Man vet aldrig riktigt i förväg när och var de kommer!

  7. Pingback: Carina Dahl » Teater Galeasen

  8. Pingback: Carina Dahl » Årets bästa pocketböcker!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *