Det här är en ovanlig och mycket märklig bok, som jag fick som recensionsexemplar från förlaget Boca. Utåt sett utspelar den sig i Monterrey i Mexico ungefär i nutid, men när man kommer in i historien blir den mer och mer makaber och hoppar runt i både tid och rum. Den lek som två småpojkar hittade på för flera decennier sedan på den närbelägna kyrkogården – att gå på begravningar och låtsas vara sörjande, att läsa på gravstenar och tänka ut livsöden bakom namn och årtal – blir så småningom helt bisarr i den vuxne mannens hjärna.

Det börjar helt beskedligt med att Miguel Pruneda får veta att företaget där han jobbar tänker uppmärksamma att han nu firar trettioårsjubileum som anställd. Det skall bli fest och hans trogna hustru Estela ser fram emot att få vara med. Men Miguel, som är en ganska alldaglig och medelålders liten gubbe, reagerar med att avskärma sig från omvärlden, ringa sig sjuk och så småningom – med hjälp av barndomskamraten – sprida ut ryktet om sin död. Han får med sig ytterligare några bundsförvanter i den här konspirationen, bl a den unga vackra Monica, en arbetskamrat som han fantiserar om att rymma med, och konstigt nog ställer alla upp på den här underliga iscensättningen.

Det framgår inte solklart, men troligen är det hotet om att uppmärksammas med en jubileumsfestlighet som sätter igång en hel massa saker i huvudet på Miguel Pruneda. Det här är definitivt ingen ”må-bra”-berättelse, och man har ibland svårt att fatta vad som är fantasier och vad som faktiskt händer. Han fabulerar så bra så att han tror sig själv och får med sig sin fru och sina vänner, så man kanske inte ska förvänta sig att förstå utan bara åka med. Det är lite som känslan när man drömmer, och plötsligt är en person eller man själv någon helt annan eller någon annanstans. Tankarna hoppar fram och tillbaka i tiden och mellan verklighet och fantasi. Man fascineras onekligen av hur författaren kan ha kommit på att beskriva en sådan märklig tankeprocess. Han gör det riktigt bra och på ett helt eget sätt.

I Miguels fall har barndomen och lekarna på kyrkogården satt djupa spår och det är flera lik i olika stadier av nedbrytning som figurerar i hans funderingar och omgivning. Han är helt fixerad vid döden och beter sig mer och mer sjukt. Det mest anmärkningsvärda i berättelsen är att de som finns runt omkring honom inte reagerar mer än de gör, utan pratar med honom som vanligt och ställer upp på vad han vill utan att det skulle vara något anmärkningsvärt med det.

Slutet är, minst sagt, öppet, men ger ändå hopp om att Miguel till slut väljer att återvända till det liv som är hans. Och det är ju alltid något.

En händelse som ser ut som en tanke är att just idag, när jag tänkt skriva om den här boken, recenseras en film som också handlar om döden, fast på ett annat sätt, nämligen den japanska ”Avsked”. Kanske ligger den här sortens berättelser i tiden just nu – eller är det mänsklighetens eviga fråga om livets mening som gör sig påmind?

Jag ser på förlagets hemsida att Hanna Axén nu även har översatt och givit ut David Toscanas bok ”Den siste läsaren” – som också till viss del handlar om döden. Men den recensionen får ni vänta på, den har nämligen inte kommit med mjuka pärmar – än!

Betyg:

Förlag: Boca i samarbete med Pocky
Utgiven: 2006
ISBN: 9185011258
Antal sidor: 280

Köp boken på Adlibris eller på Bokus (Sponsrade länkar)