Boken Berget dit fjärilarna flyger för att dö hittade jag i en bokhylla på vandrarhemmet i Umeå. Det var omslaget och dess tjocklek som lockade mig. Lagom för att läsa ut på en kväll. Började läsa 21:15  strax efter jag publicerat ett blogginlägg om fyndet här på Pocketblogg och prick 00:00 var den utläst och jag kunde sova. Jag varvade läsandet med twittrande för det är inte en bok man sveper allt i ett trots sin fysiska litenhet.

Boken påminner en hel del om Fjärilen i min hjärna av Anders Paulrud och även hans Kärleken till Sofia Karlsson. Den handlar om en man som är 37 år och mer död än levande efter att ha drabbats av en dödlig sjukdom och misslyckats med ett självmordsförsök. Nu har han bestämt sig för att det är dags att sluta leva och börjar trappa ner på allt som ens liknar ett liv, han har bett fd frun, Anja, ta bort alla hans böcker, han förbjuder sig själv att använda datorn och tv:n och en dag ber han att hans älskade tavla skall plockas ner. Han berövar sig allt som kan ge glädje för att förbereda sig på att dö. Hans kropp är nästan obrukbar och blir allt sämre. Men hur skall han som nästan är ett vårdpaket kunna avsluta sitt eget liv?

Han hittar en artikel på nätet om aktiv dödshjälp och kommer i kontakt med Marianne som skrivit den, de träffas och han berättar om sitt liv för henne och om sin önskan att få dö, om att få hjälp med att dö. Förutom konversationen med journalisten får vi lyssna till hans egna tankar, de som kommer när han sitter där i rullstolen framför fönstret hela dagarna eller när han vaknar på morgonen och måste vänta i timmar på att personalen skall komma och hjälpa honom. Vi får följa med i tankarna kring Anja, hur hon lämnade honom när han blev sjuk, när han behövde henne som bäst. Vi får också höra hur han törstar efter närhet och upptäcker att alla känslor inte är helt borta ännu, han tvingar sig att inte tänka på Marianne när hon inte är där och pratar med honom. Han är också kluven till sin egen önskan att dö, en liten del av honom vill hoppas, vill tro att det går att bli frisk.

Förutom att lyfta frågan om dödshjälp uppfattar jag boken som kritik till den vårdapparat som man tillhör i livets slutskede där man bara är ett vårdpaket utan att själv kunna bestämma något, inte när man vill sova, gå upp, duscha, äta, gå ut man får inte heller bestämma över sitt eget liv och död. Får man lunginflammation skall man till varje pris räddas fastän man skall dö av exempelvis cancer inom en mycket snar framtid.

Boken är skriven på ett vackert språk, jag stannar till och reflekterar över formuleringarna ibland, bläddrar tillbaka och läser om. Jag gillar det. Jag trivs i boken och tycker nog bättre om denna än om Fjärilen i min hjärna som jag också berördes av men på ett annat sätt, där var berättelsen självupplevd här är det påhittat men likväl så trovärdig att jag glömmer bort att detta inte hänt.

Men ligger berget dit fjärilarna flyger för att dö på Cypern som baksidan på boken säger eller på Ceylon som bokens sidan 11 säger?

Betyg:
Förlag: Månpocket
Utgiven: 1997
ISBN: 9176433951
Antal sidor: 133

Med tanke på att diskussionen om aktiv dödshjälp nyligen aktualiserats så kan jag tänka mig att exempelvis Dejavu skulle kunna trycka upp den här på nytt om den efterfrågas.

Läs även andra bloggares åsikter om Inger Alfvén, Berget dit fjärilar flyger för att dö, självmord, aktiv dödshjälp, döden