På väg hem från ett misslyckat möte med en man han är förälskad i hittar Mikael ett litet troll. Den har kattliknande ögon och svart blank päls och är det vackraste Mikael sett. Han gömmer det i sin lägenhet, ett beslut som får förödande konsekvenser för Mikael och människorna omkring honom.

Den här boken fick jag i vintras. Men det tog lång tid innan jag förmådde mig öppna den. Baksidestexten andas annalkande katastrof. Jag tänkte på sagor jag läste i barndomen om troll som spricker i solen. En bok där en kattliknande varelse dör på grund av människors oförstånd? Nej tack.

Jag borde läst noggrannare. I den här berättelsen är det inte trollet som råkar illa ut. En del människor ligger däremot pyrt till. Det här är inte en munter berättelse. Med lite torr humor som blinkar till ibland. Ändå tycker jag den inte känns tung. Kanske för att jag inte tycker att jag kommer bokens rollinnehavare särskilt nära. De känns avlägsna, diffusa. Kanske för att jag är så upptagen med att fundera över vad det är jag läser.

För att förstå boken är inte helt lätt. Sinisalo skriver sparsmakat, med stort utrymme för läsarens egna tolkningar. Och det tar ett tag innan jag inser hur vida tolkningarna kan bli.

Först uppfattar jag boken som ett exempel på alternative reality. Vår värld, men med ett tillskott av t.ex trollkarlar, varulvar eller vampyrer. Som Susanna Clarkes Jonathan Strange & Mr Norell,  som Karinmedk recenserar här.  Det tidigare 1800-talets England begåvat med trollkarlar och alver.

Och i den här boken troll. Länge ansedda som en myt, på 1900-talet upptäckt och klassificerat som ett rovdjur. Inget lämpligt umgänge för människor. Farliga varelser. Och eftersom trollet dessutom hamnat hos en kille som rör sig i den finska gayvärlden blir det riktigt intressant. Det är trots allt en värld jag inte vet mycket om.

Men så PANG. En bit in i boken händer något. En kantring i Mikaels känsloliv. Jag inser att det här kan tolkas som något helt annat. En berättelse om en man som går in i det absoluta mörkret. Trollet är bara en produkt av hans vanföreställningar.

Det är otäckt och bra. Men det får mig också att känna ett visst obehag när jag läser resten av boken. Jag försöker tänka att det här bara är en saga om vådan av att släppa in ett troll i sitt liv. Men jag kan inte komma ifrån tanken att den handlar om något helt annat, något jag inte vill veta något om. Och det får mig att undra över Sinisalos syfte med boken.

Bara sedan solen sjunkit är Sinisalos debutroman. För den fick hon Finlandiapriset, den finska motsvarigheten till Augustpriset. Tyvärr tycks den ha utgått ur handeln.

Förlag: Månpocket
Utgiven: 2003-07
Sidantal: 268
ISBN: 9789170010699

Betyg: