Reginald Hill: Dalen som dränktes
När jag läste En ovanligt torr sommar så ringde en annan boktitel jag sett långt tidigare i bakhuvudet på mig, det var Dalen som dränktes. Så när jag kom på vilken det var så beställde jag boken, från Minotaur som var snälla och skickade den, för att kunna jämföra historierna.
Handlingarna i de två böckerna är ganska lika, i båda böckerna så stängs en dal av många år tidigare, en damm byggs och befolkningen får flytta eftersom deras hem kommer dränkas när vattnet släpps på. Handlingen utspelar sig i Yorkshire och det är en ovanligt varm sommar i bägge böckerna. I En ovanligt torr sommar upptäcks ett gammalt mord bland husen som tittar fram under vattnet som torkat bort medan det i Dalen som dränktes begås nya brott som leder till att man tittar närmare på de ruiner som en gång var en by. Båda böckerna har en liknande uppsättning poliser och landskapsbeskrivningarna är ungefär den samma. Det hade kunnat vara samma dal och paralla polisteam som undersöker.
Dalen som dränktes är en tegelsten på 512 tätt skrivna sidor där själva grundhistorien rullas upp relativt långsamt. Vi skall lära känna alla karaktärerna i detalj och vissa polisers privatliv är i mer detalj än vanligt i kriminalböcker men så vävs det snyggt in i handlingen också. Men jag blev lite less emellanåt, det blev lite väl mycket miljöbeskrivningar och karaktärer emellanåt och översättarens grepp med att skriva slarvigt talspråk för att indikera låg status höll på att få mig att bokstavligen slänga ut boken genom fönstret. Jag blev så oerhört frustrerad och ett exempel är ”Ja kan inte inse vafför ja skulle behöva tala som du bara för å tillfredställa nåra språksnobbar”. Jag fastnade i de där passagerna och fick läsa långsamt för att försöka bortse från stavfelen, min vana att granska andras texter gjorde att jag fick kämpa med att se bortom felen.
Men trots sin seghet är det en okej bok, en intressant inblick i hur människor tänker och kan reagera på olika händelser som de utsätts för. Sen så gillade jag hur historien utvecklades. Läsaren får lagom med ledtrådar för att själv dra slutsatser. Men En ovanligt torr sommar är en bättre bok.
Betyg: 
Förlag: Minotaur
Utgiven: 200006
ISBN: 9789189380066
Antal sidor: 512
Köp boken på Adlibris eller på Bokus (Sponsrade länkar)
Läs även andra bloggares åsikter om Reginald Hill, Dalens som dränktes, Peter Robinson, En ovaligt torr sommar, Dalziel, Pascoe, Yorkshire, deckare
Vilket betyg skulle Du ge Reginald Hill: Dalen som dränktes?
Mmmm jag håller med dig om att En ovanligt torr sommar är bättre, till och med mycket bättre än Dalen som dränktes. Men så är Peter Robinson en bättre författare än vad Hill någonsin har varit. Det är endast Mörkrets alla färger som har varit en stor besvikelse övriga böcker har varit riktigt bra. För Hill gäller det omvända: det är bara hans senaste bok, Dödsmässa, som har varit bra. Övriga böcker har varit fruktansvärt ojämna.
Jag håller även med dig om översättarens misstag i Dalen som dränktes. Jag höll fullständigt på att bryta ihop… och jag har inte din förmåga att försöka bortse från sådana extrema språkliga misstag.
Jag tycker precis tvärtom. Dalen som dränktes var den första boken jag läste av Reginald Hill och jag blev oerhört förtjust i den. Det enda jag inte gillade var just talspråket i konversationen – jag hatade det också. Det kändes bara så fel. Men i övrigt tyckte jag det var en mycket spännande bok och jag har ända sedan dess hoppats att få läsa en lika bra bok av Hill. Hittills har mina förhoppningar inte uppfyllts, även om Hill är en av mina favoriter bland deckarförfattarna.
En ovanligt torr sommar tyckte jag däremot inte alls om – jag läste inte ens ut den.
Roligt att läsa om parallellerna mellan Dalen som dränktes och En ovanligt torr sommar! Jag har aldrig tänkt på det tidigare men du har helt rätt – likheterna är slående. Men min favoritbok är alltså den förstnämnda.