Charlotta von Zweigbergk: Rökt!: Att leva gott utan cigg

Jag fick Rökt!: Att leva gott utan cigg av Mattias BoströmPiratförlaget på Bokmässan förra året och den blev liggande oläst länge men så stoppade jag ner handen i olästpåsen och drog upp en bok att läsa och det blev den.

En skämsbok, jag hade oerhört svårt att läsa denna bok på fik osv. Jag är nämligen rökhatare (med en svår överkänslighet mot cigarettrök som gör mig jättesjuk) och antog att de som skulle se mig läsa den automatiskt skulle tro att jag är en rökarloser som försöker sluta (förvisso är de i alla fall lite bättre än de som inte ens tänker på att sluta men ändå). Tänk om någon skulle tro att jag är rökare, hemska tanke. Nä jag smusslade med boken så gott det gick.

Men varför läste jag den då? Jo som notorisk rökhatare har jag aldrig fattat vad som kan få någon att ta det första blosset och än mindre det andra. Jag sökte helt enkelt förståelse precis som gamla rökare som slutat äntligen kan säga ”Åh nu fattar jag vad du menar med att det luktar fördjävligt”. Skulle det finnas något i boken som skulle få mig att få en aha-upplevelse och kanske mildra mitt hat och förstå vilken kamp det är att sluta.

Charlotta von Zweigbergk var rökare extraordinäre, hon valde att bli rökare, hon älskade att röka och skämdes inte det minsta. Hon beskriver i boken rökningens positiva sidor, uppiggande men samtidigt lugnande (klarare i huvudet men mindre skakis), det sociala när alla går och röker tillsammans osv… Men Charlotta von Zweigbergk hade varit rökfri i 5 år när boken skrevs, hon går igenom hur man kan sluta röka hur jävla jobbigt det kan vara men också vilka fördelar hon upplever som icke-rökare och vilka nackdelar det finns. Hon skrev en bok tidigare om själva rökslutandet, Eld utan rök, den här handlar mer om att fortsätta vara rökfri. För som hon själv skriver, sluta kan de flesta det är svårare att inte börja igen.

Hon är personlig men ändå saklig samt lite tjatig, eller ja ganska så tjatig vissa saker rapas upp både två och tre gånger men det är klart den riktar sig till rökare, de är ju lite tröga, de röker fast de vet hur det kan skada både dem själva men även andra.

I boken berättar Charlotta von Zweigbergk på s. 11 om en händelse hon skäms för än idag. Hon var på restaurang och det var trångt. Hon och hennes kavaljer hamnade vid samma bord som ett okänt par. Det andra paret fick in sin mat och när de greppade sina bestick greppade hon sin cigg. Hon försökte artigt blåsa åt andra hållet men sabbade matupplevelsen för det andra paret så kvinnan lade ner besticken satte ögonen i Charlotta von Zweigbergk och bad snällt om att hon inte skulle öka medan de åt. Då kan man ju tro att hon skulle fimpa men nej icke hon började argumentera och hävdade att det var hennes fulla rätt att röka och att det var en av anledningarna till att hon var på restaurang. Jag önskar så att så många rökare kunde läsa just det kapitlet för jag träffar på så många sådana senast igår på en uteservering men det slutade med att jag och sonen fick ta våra brickor och gå in i fiket istället. Funderade på att ta upp boken ur väskan och ge den till idioten vid bordet bredvid som svarade på min begäran genom att blåsa rök i ansiktet på mig och hävda att man minsann fick röka på uteserveringen. Var tog hyfs och medmänsklighet vägen?  Det är sådana frågor som lyfts fram i boken varvat med andra anekdoter kring rökning, säkerligen hög igenkänningsfaktor för många. Som när hon efter en operation höll på att ta ihjäl sig själv i jakten på en cigg.

Charlotta von Zweigbergk pratar också om vikten av stöttning från omgivningen att ta en rökare som vill sluta på allvar och inte tro att det bara är ett tillfälligt uppehåll och låta denne sluta på sitt sätt oavsett om det är plåster, tuggummi eller snus. Stötta och låt rökaren få älta sin sorg över att inte längre ha sin stuttepinne.

Jag tror det är en bok som är bra att läsa även för oss som inte är rökare, man får faktiskt lite förståelse för vad som försiggår där bakom rökdimmorna. Men jag fattar fortfarande inte hur man kan ta bloss nummer 2 och är evigt tacksam för att det fin rökare som har både medmänsklighet och hyfs men tyvärr får man sällan chansen att tacka dem för att de inte förgiftar oss andra. Ni som slutar röka ni är hjältar!

Boken är 2 år gammal snart och jag hoppas författarinnan fortfarande är rökfri.

Betyg: ★★★☆☆

Förlag: Pocketförlaget
Utgiven: 200812
ISBN: 9789186067489
Antal sidor: 133

Köp boken på Adlibris (Sponsrade länkar)


Kommentarer

Charlotta von Zweigbergk: Rökt!: Att leva gott utan cigg — 2 kommentarer

  1. Pingback: Tweets that mention Charlotta von Zweigbergk: Rökt!: Att leva gott utan cigg | PocketBlogg.se -- Topsy.com

  2. Låter onekligen som en bok för mig. Kanske kan jag få några tips om hur jag ska lyckas sluta röka – och förbli icke-rökare. För att sluta röka är ganska enkelt. Problemet är att inte börja igen.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>