En tonåring hittas mördad utanför en nattklubb. I hans hud har mördaren ristat ordet BLEV. Strax därpå hittas ännu ett offer, en medelålders kvinna. I hennes skinn har mördaren ristat ordet DÅ. Kriminalkommissarie Mona Seiler och hennes kollegor inser snart att bägge offren har anknytning till Fabian Plessen, en terapeut med högst kontroversiella metoder. Men Plessen är inte särskilt samarbetsvillig och polisen möter många hinder i jakten på mördaren.

När jag köpte den här boken förväntade jag mig något nytt. Jag hade aldrig läst en tysk deckare tidigare och trodde att jag skulle få omväxling. Men jag blev delvis besviken. von Bernuth är inte en författare som slösar med lokalfärgen. Den ganska summariska beskrivningen av den smutsiga storstaden München hade kunnat handla om vilken storstad som helst – trafikbuller låter ju likadant överallt. Skildringen av landsbygden är om möjligt ännu mer anonym. von Bernuth är kort sagt inte särskilt bra på miljöbeskrivningar, något som jag tycker är lite trist.

Ändå är det uppenbart att boken inte skulle kunna utspelas i vilket land som helst. Tysklands våldsamma och tragiska 1900-talshistoria är hela tiden är diskret närvarande. Där tycker jag att von Bernuth är riktigt skicklig.

Personteckningen är hyfsad. Den utredande polisen Mona Seiler är kvinna i en mansdominerad poliskår. Hennes privatliv har en komplikation som inte är så vanlig hos lagens företrädare: mannen i hennes liv handlar med stulna bilar. Det känns nytt. Mindre nytt är beskrivningen av Mona Seilers kollegor. De känns som klichéer och inte som särskilt underhållande sådana. Också beskrivningarna av polisernas genomtrassliga privatliv känns som klichéer och jag tröttnar snabbt på dem.

Däremot är von Bernuth bra på att beskriva hur poliserna tänker om sitt arbete. Hon låter mig verkligen komma in under huden på Mona Seiler och hennes kollega David Gerulaitis. Jag får följa deras tankar och känslor om utredningen, hur de funderar fram och tillbaka, väger olika argument och oroar sig över att de ska ha fel. Jag inser hur svårt polisarbetet är, hur lätt det är att ledas vilse i en utredning. Det är spännande.

von Bernuth får också pluspoäng för skildringen av de människor som poliserna möter i sin utredning. Pluspoäng blir det även för porträttet av den skyldige. Då blev du tyst är en djupstudie av en seriemördares utveckling. Men den som hoppas på att få ett svar på varför en person blir seriemördare lär bli besviken. Några sådana svar ger inte von Bernuth.

Bokens största svaghet är språket. Jag tycker inte om von Bernuths sätt att formulera sig. Det är lite klumpigt, amatörmässigt. Hon tillhör den typen av författare som måste lägga in ett par mord och en polisutredning för att bli läsvärd.

Sammanfattningsvis är Då blev du tyst en ganska ordinär deckare. Men den har en del kvaliteter. Särskilt intressanta var kopplingarna till Tysklands historia. Jag kan tänka mig att läsa mer av von Bernuth.

Om jag hittar något. von Bernuth har skrivit fyra böcker och samtliga har översatts till svenska. Men när jag letar runt på den ordinarie näthandeln hittar jag bara en inbunden upplaga av Då blev du tyst. De övriga böckerna finns bara på tyska.

Förlag: Pocketförlaget
Utgiven år 2007
Sidantal: 377
ISBN 9789185625505

Betyg: