Inför sommar och semestertider fylls varuhusen av travar av pocketböcker. Ja, även av inbundna böcker, ljudböcker och andra sorters böcker, men vi här på PocketBlogg är ju särskilt förtjusta i det här formatet. Det är ju så smidigt att packa ner en pocketbok i strandväskan, bland matsäck och solkräm, eller till och med i handväskan så man har något att läsa i på bussen när man semestrar i storstaden.

Det gör inte så mycket om boken blir sandig eller skrynklig, och om man shoppar lite för mycket kan man utan större avbräck i ekonomin lämna kvar boken på hotellet eller kanske hos Svenska Kyrkan i utlandet, så någon annan får glädje av den. Nåja, det där känner ni till.

Vad är det då för typ av böcker som blir kioskvältare och hamnar i dessa travar i varuhus, på stormarknader eller bensinmackar? Enligt Wiktionary handlar begreppet kioskvältare ursprungligen om ”kvällstidning med säljande löpsedel, numera även om bok, film eller liknande verk som blivit en stor kommersiell framgång”. I Wikipedia jämställs uttrycket med bästsäljare: ”Med en bästsäljare (från engelskans bestseller) menas en samtida bok som säljer i mycket stora upplagor. Det kan avse både skönlitteratur och vetenskapliga böcker.”

Man skulle kunna tro att det var gamla restupplagor som bokförlagen har fått över och inte blir av med utan att sänka priset med 75% eller mer. Men ofta är det helt nya utgåvor som blir bästsäljare. Hur vet man då som bokförlag vilka böcker som kommer att gå åt i dessa mängder, så man hinner trycka tillräckligt stor upplaga? Jag har funderat lite på fenomenet och sammanfattar mina reflektioner i detta inlägg.

Det finns många olika genrer representerade bland kioskvältarna, men det de har gemensamt är att de ofta redan innan de givits ut i pocket eller annan lågprisupplaga blivit särskilt uppmärksammade eller kända på ett eller annat sätt. Det kan vara en ny del i en svit av en känd och populär deckarförfattare, t ex Liza Marklund, Camilla Läckberg, Leif GW Persson, Björn Hellberg, Jan Guillou eller Mons Kallentoft. Det behöver inte ens vara samma serie utan en helt ny titel som kommer ut, men marknadsförs genom författarens tidigare popularitet.

Det kan också vara när författaren kommer på ett nytt sätt att angripa en historia, t ex Jean M Auels sätt att berätta om stenåldersmänniskorna och deras liv, som om hon varit med själv. Mycket trovärdigt men ren fiktion, som berör vår gemensamma historia som världsmedborgare. Serien Grottbjörnens Folk har nu kommit ut i en sjätte del, vilket man skulle kunna tolka som att författaren kanske börjar få slut på royalties från försäljningen på 1980-talet, då de första delarna släpptes. På svenska kom ungefär samtidigt Margit Sandemos oändliga serie om Isfolket, som bara för några år sedan kom ut i nya upplagor.  I denna grupp kan vi också nämna en bok som den relativt nya Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann. Den berättar, likt filmen Forrest Gump, om ett enstaka livsöde som var med och påverkade nutidshistoriens utveckling.

Ett annat sätt att tota ihop en bok som blir bästsäljare är det som t ex Dan Brown använder i Da Vinci-koden. Här utspelas handlingen i flera länder, det finns starka och lätt igenkännliga (stereotypa om man vill) personligheter – både män och kvinnor, ett världskänt konstverk spelar en central roll, intrigen byggs inom en av de största världsreligionerna samt en ”hemlig” orden, och han lyfter fram universella tecken och ”koder” som förekommit genom alla tider. En spännande jakt över kontinenter där man följer spår som inte alla förstår att ens upptäcka, och där man inte riktigt kan vara säker på vad som är ont och gott, mynnar ut i ett ifrågasättande av en av den stora världsregionens grundbultar – men eftersom det är ”rätt” världsreligion blir författaren inte förvisad eller utsatt för dödshot. (Fast vissa kanske ville bannlysa honom och få honom att ta tillbaka sina teorier.)  Redan när den var på väg diskuterades sanningshalten i det som aldrig utgett sig för att vara annat än fiktion. Skickligt!!

Bland facklitteraturen som blir kioskvältare hittar man också ett väldigt spretigt utbud, från TV-kockarnas kokböcker och allehanda diet- och träningstips till Peter Englunds och Herman Lindkvists populärhistoriska verk. Här kan det också handla om mera spektakulära böcker som Den motvillige monarken av Thomas Sjöberg m fl. Den har så nyss kommit i pocket, så vi har inte hunnit recensera den än.

Att en bok blir kioskvältare behöver alltså inte betyda att den är av dålig litterär kvalitet (även om det ibland är fallet!). Ibland kan man hitta författare som Torgny Lindgren, Paolo Coelho eller Kerstin Ekman i bästsäljar-högen. Men något element som väcker starka känslor, som gör att boken blir omskriven och omdiskuterad, bör den ha för att nå denna status. Och en stab av framsynta och kanske påstridiga marknadsförare, förstås.

Håller du med mig om mina iakttagelser eller har jag missat någon definition? Starta gärna en diskussion i kommentarsfältet!