Lesley Horton: Djävulen i spegeln

Favoritbokhandelns vana att rea ut pocketböcker för en tia får mig att köpa böcker som jag ratade när de såldes till normalpris. Ofta visar sig böckerna vara riktigt bra.

Lesley Hortons deckare Djävulen i spegeln är typisk. Jag har undvikit Horton på grund av min skepsis till författare med för mycket socialt samvete. Jag tycker att de allt för ofta låter budskapet bli viktigare än mysteriet och att de upprepar budskapet gång på gång, för den händelse läsaren inte kan tänka själv. Även om jag sympatiserar med författarens åsikter vill jag få mina mord serverade utan predikningar. Men när Horton såldes för 10 kronor tyckte jag att det var värt att chansa.

Jag chansade rätt. Djävulen i spegeln är riktigt bra. Boken inleds med att en färgad flicka, Shayla Richards, hittas mördad i staden Bradford. Kriminalkommissarie John Handford inser snabbt att han och hans kollegor hamnat i en krutdurk. Den döda flickan hade anklagat en lärare på skolan för sexuella övergrepp. Åsikterna går isär huruvida läraren är skyldig eller inte och lynchmobben tycks sällan långt borta. Dessutom kompliceras utredningen av anklagelser om rasism och det inte bara från civilbefolkningen. Två av Handfords underlydande tål inte varandra, i huvudsak för att den ene är pakistanier och den andre rasist.

Det hade kunnat bli helt fel, det hade kunnat bli en enda lång predikan. Men för det mesta nöjer sig Horton med att beskriva. Hon avstår – oftast – från att tala om för läsaren vad denne ska tycka. Läsaren får – oftast – själv dra slutsatserna. Och den verklighet Horton beskriver är – oftast – sammansatt, nyanserad.  Personskildringarna är många gånger komplexa och tecknade med medkänsla. Särskilt gäller det hennes beskrivning av utsatta unga. Skickligt förmedlar hon ett av bokens grundläggande budskap, nämligen så får man inte behandla barn.

Men medkänslan och nyansrikedomen gäller inte alla. Det finns personer i boken som det är uppenbart att hon tycker att läsaren ska avsky, som överhuvudtaget inte har några försonande drag. De är så otrevliga att det blir fånigt. Det finns också en slagsida i hennes personbeskrivningar. Ju otrevligare och arrogantare och högljuddare en person är, desto större sannolikhet är det att han eller hon har ett ickeeuropeiskt ursprung. Mönstret är väl påtagligt för att jag ska tro det är en slump och det lämnar en dålig eftersmak.

Inte heller tycker jag att Hortons förklaring av hur en person kan bli rasist är trovärdig. Det är för lättköpt, för enkelt. Verkligheten är mer komplicerad än så.

Sammantaget tycker jag att Djävulen i spegeln är läsvärd och jag vill se mer av författaren. Men det finns en del skönhetsfläckar som drar ner betyget. Jag får se vad jag tycker om nästa bok.

Betyg: ★★★½☆

Orginaltitel: Devils in the Mirror
Översättare: Dorothee Sporrong
Förlag: Minotaur
Utgiven: 2009-03
ISBN: 9789185419234
Antal sidor: 429

Köp boken på Adlibris eller på Bokus (Sponsrade länkar)

Taggat som: , , , , ,

Vilket betyg skulle Du ge Lesley Horton: Djävulen i spegeln?

(0%) (0%) (0%) (0%) (0%)
Inga röster

Lämna en kommentar

Get Adobe Flash playerPlugin by wpburn.com wordpress themes