När jag är ute på resa brukar jag ha med mig några lättlästa pocketböcker lätt tillgängliga. Helst i handväska eller handbagage, så jag bara kan slita fram en bok när det blir lite väntetid här och där.

När jag senast skulle ut och fara nu i januari köpte jag den här, mycket på grund av rekommendationerna på utsidan. Kollegorna i Bokhora, Kultursnack och En bok om dagen hyllade boken som en mysbok att svepas med i under en grå dag… Baksidestexten sammanfattar det som en oförglömlig berättelse om systerskap och kärlek, passion, rivalitet och försoning.

Min egen uppfattning är att detta verk måste klassas i genren Chic lit, hästbok för vuxna. Karaktärerna är grovt utmejslade och cementeras i bokens första kapitel. De tre systrarna och deras stränge far uppför sig alla lika förutsägbart genom hela boken och när ”en lång mörk mystisk främling” dyker upp och sveper med sig den yngsta systern i en hejdlös passion är det också ganska genomskinligt hur det kommer att gå.

Jag ville visserligen ha något lättläst och lättsmält men den här boken var dessutom ganska tråkig, tyvärr. trots att författaren försöker sätta kött på benen och hjärta i kroppen  personerna blir det ganska platt. Handlingen är också den förutsägbar men ändå väldigt osannolik. Och i sista kapitlen säger det plupp och  blir det ett lyckligt slut för alla.

Nä, tyvärr får den här boken inget högt betyg av mig. Den duger som tidsfördriv i brist på annat, inte mer.

Betyg:

Originaltitel: True colors
Översättare: Micka Andersson
Förlag: Bonnier Pocket
Utgiven: 2011
ISBN: 9789174292138
Antal sidor: 382

Köp boken på Adlibris eller på Bokus  (Sponsrade länkar)