Det här är en liten pärla på endast 77 sidor från Modernista. Omslaget är aptrist och titeln lockar väl inte direkt men jag behövde några korta böcker till en tågresa och den här fick följa med. Först tänkte jag jo jo det blir pliktsskyldig läsning av ett recensionsexemplar men oj så fel jag hade, jag blev helt fast i denna lilla bok och tycke att 77 sidor tog slut alldeles för fort. Satt där snopen på tåget så jag gjorde som plurbtexten av Karin Nykvist, Sydsvenskan på framsidan, jag sträckläte den två gånger på raken.

Boken handlar om att arbeta som nattbiträde på en svensk förlossningsavdelning, en värld full av bestämmelser, Regeln. Allt är inordnat, inrutat av år av ”så här gör man”. Ingen vågar ifrågasätta, ingen vet varför man gör på ett visst sätt skall man ändra får man omforma långsamt så det inte märks. En strik hierarki råder mellan läkare, chefbarnmorskor, barnmorskor och undersköterskor. Måns själv var vårdbiträde på Danderyds förlossningsavdelning innan han skrev boken.

Boken rymmer inte bara en beskrivning om hur yrket går till utan också hur man formas till att bli sitt yrke, bli en del av Regeln, hur det fikas om nätterna men självklart också finns livets mirakel födseln med och det mest sorgliga som händer på en förlossningsavdelning, döfödda barn. Allt blandas i ett språk som får mig att bläddra snabbt men ändå gå tillbaka och läsa om, jag vill liksom insupa orden som är aningen kliniska och torra beskrivande utan överdrivna ord. Det ä en skön torr humor i boken.

Jag har själv arbetat inom vården några somrar och känner igen Regeln, jag har fött barn och kan identifiera mig med tilltalet i det sista kapitlen det som riktar sig till en kvinna som snart skall föda.

Nu när jag skrev denna text kom jag på att den här lilla pärlan måste jag skicka till min mormor som jobbat som sköterska, tror hon skulle skratta igenkännande.

Betyg:

Orginaltitel: Förlossningen
Översättning: -
Förlag: Modernista
Utgiven: 2011
ISBN: 9789174990157
Antal sidor: 77

Köp boken på Adlibris