Inre säkerhet börjar i bästa deckarstil. En kvinna i en roddbåt försöker undkomma en förföljare i motorbåt. Ett skott och hon faller i vattnet. Hennes sargade lik sköljs upp stranden.

Ungefär där blir det uppenbart att Inre säkerhet inte utspelas i den vanliga deckarmiljön. Det här är DDR på 1980-talet. Polisen Martin Berg får i uppdrag att utreda. Hans mardröm är att den döda försökt fly från DDR, ett brott som kommer spilla över på honom och antagligen förstöra hans karriär och kanske hans liv. Överhuvudtaget består hans liv av ett försiktigt navigerande för att inte reta upp stingsliga överordnade.

Så långt är det bra på alla sätt och vis. En fartfylld deckare i annorlunda miljö. Men snart saktar deckarhistorien av påtagligt och fokus hamnar i stället på livet i DDR och hur en hängiven medborgare långsamt vaknar upp. Men till skillnad från Barn 44 av Tom Rob Smith som jag recenserar här har Bernuth skapat en inifrånbeskrivning. Martin Bergs försvar av den östtyska staten förefaller äkta. Ingen faktaboksstelhet här inte. Överhuvudtaget är Bernuth verkligt bra på att beskriva människor. Personskildringarna är bokens styrka.

Beskrivningen av Martin Berg och de människor han möter är intressant och tankeväckande och rätt sorgligt och engagerande. Men det går lite långsamt. Dessutom undrar jag var deckarhistorien tog vägen. Det dröjer för övrigt innan Bernuth hittar tillbaka till den. Då blir det fartfyllt och spännande igen men däremot börjar historien kännas osannolik.

Alltså. Inre säkerhet har en del svagheter. Framför allt är den splittrad, som två böcker som av misstag blivit en. Men den är bättre än Bernuths bok Då blev du tyst, som jag recenserar här. Den var en deckare vilken som helst. Inre säkerhet är annorlunda.

Betyg:

Orginaltitel: Innere Sicherheit
Översättning: Karin Andrae
Förlag: Pocketförlaget
Utgiven: 2008
ISBN: 9789186067434
Antal sidor: 398

Boken tycks för närvarande inte finnas i den ordinarie handeln. Det är bibliotek och antikvariat som gäller.