Tutu är ju, näst Nelson Mandela, det svarta Sydafrikas mest kände och framstående ledare.  Han blev den anglikanska kyrkans förste svarte ärkebiskop, fick Nobels fredspris 1984 och är teologie hedersdoktor vid Uppsala universitet. Han har fått många fler hederspriser och medaljer för sitt långvariga och uthålliga arbete mot apartheid, för allas lika värde, för kvinnors rätt till abort, för homosexuellas rättigheter mm. Att växa upp i skuggan av en sådan far kunde skapa världens tonårsrevolt!

Men att läsa om Mpho Tutu är som att läsa om ett levande helgon. Hon utbildade sig i USA och har därefter arbetat med de ”tyngsta” tjänster man kan föreställa sig: bland utsatta barn, med våldtäktsoffer, med flyktingar. Hon håller regelbundet i retreater och har grundat The Tutu Institute for Prayer and Pilgrimage. Hon menar att ”godheten och viljan att skapa gott är inprogrammerade i alla människor” – det låter motsägelsefullt med tanke på den inblick hon har fått i mänsklighetens väsen genom att möta människor i olika svåra situationer.

Nu har hon tillsammans med sin berömde far skrivit boken, som heter ”Om godhet – och varför den gör all skillnad i världen”. Den bygger på deras samtal om just godheten i världen. Här är det, om rätt skall vara rätt, mest pappa Desmond som berättar och dottern som skriver, men hon menar att det gett henne tillfälle att lägga en del ord och formuleringar i hans mun. Det gemensamma arbetet med boken upplevde hon som en glädje och ren njutning, som en alldeles egen retreat. Egentligen är inte skrivande något som hon skulle välja att ägna sig åt, men nu fanns det så mycket material så att boken skulle blivit alldeles för stor om inte Gud hade gripit in och avslutat den, säger Mpho i en av alla de intervjuer som publicerats med henne inför bokmässan, då hon medverkar i flera programpunkter, bl a för att marknadsföra sin bok.

Jag själv åker ner till Göteborg och bokmässan i morgon och hoppas kunna vara med och höra på ”Ett samtal om godhet” med Mpho Tutu, Alexander McCall Smith och KG Hammar kl 17.00 på Se Människan-scenen.

Vi ses!

Berättelserna om Damernas Detektivbyrå utspelar sig i Botswana, där författaren bodde under några år i sin ungdom. Han är annars född i Zimbabwe. Han började utbilda sig till jurist i Botswana och slutförde utbildningen i Skottland, där han sedan blev kvar. Han har varit världsledande jurist med inriktning på medicinsk etik och satt i det etiska rådet för British Medical Journal fram till 2002. Hans framgångar som författare fick honom att överge sin akademiska karriär, så numera är han professor emeritus i medicinsk juridik vid universitetet i Edinburgh.

Det är bokserien om detektivbyrån som han är mest känd för som skönlitterär författare. Tio av böckerna är översatta till svenska, och i hela världen har böckerna i serien sålts i över 14 miljoner exemplar och översatts till 39 språk. Men även barnböckerna i serien Akimbo och andra vuxenserier (t ex Om Filisofiska Söndagsklubben, Scotland Street 44) finns på svenska och är väl värda att läsa, i synnerhet om man tycker om stilen på Damernas Detektivbyrå. På engelska finns det ytterligare ett flertal titlar av McCall Smith i många genrer, från juridik till barnböcker.

Recensioner om McCalls böcker på PocketBlogg hittar du här, här, här och här!

Alexander McCall Smith kommer att närvara och medverka i flera seminarier i årets Bok- och Biblioteksmässa i Göteborg.

Achebe föddes 1930 i Nigeria, då ett brittiskt protektorat. Hans föräldrar, som tillhörde Igbo-folket, hade omvänt sig till kristendomen men behöll kontakten med Igbos gamla traditioner. Achebes växte upp i en familj där två kulturer möttes, något som kom att prägla hans författarskap.

Efter avslutade studier vid universitetet i Ibadan började Achebe arbeta vid den nigerianska radion. Under universitetssåren hade han fått kortare texter publicerade och år 1958 kom debutromanen Allt går sönder. Huvudpersonen är en framstående bonde och krigare, Okonkwe. Med honom som utgångspunkt beskriver Achebe det traditionella Igbo-samhället och hur det förändrades när de kristna missionärerna kom. Boken fick mycket stor internationell uppmärksamhet.

År 1960, samma år som Nigeria blev självständigt, kom efterföljaren No Longer at Ease. Boken handlar om Okonkwes barnbarn Obi, en ung tjänsteman som vill slåss mot korruptionen i den koloniala förvaltningen men som själv korrumperas.

Achebes tredje roman Arrow of God utkom år 1966. Också den beskriver mötet mellan det traditionella Afrika – här i form av översteprästen Ezeuli – och kristendomen. År 1966 kom romanen A Man of the People (En folkets man). Den utspelas i en icke namngiven afrikansk stat som just blivit självständig.

År 1967 bröt sig regionen Biafra ut från Nigeria och Achebe blev en ivrig förespråkare för Biafras självständighet. Han var under åren 1967-1970 ambassadör för Biafra. Efter ett blodigt inbördeskrig återerövrade Nigeria Biafra år 1970. Achebe gav sig då in i den nigerianska partipolitiken men korruptionen och elitismen desillusionerade honom.

Achebe flyttade till USA, där han under några år verkade som professor vid universitetet i Massachussetts.  Under en omtalad föreläsning år 1975 pekade han ut Joseph Conrads roman Mörkrets hjärta som rasistisk.

År 1976 återvände Achebe till Nigeria, där han arbetade som professor fram till pensionen år 1982. År 1987 kom romanen Anthills of the Savannah (Termitstackarna på savannen), om en militärkupp i ett fiktivt västafrikanskt land.

En allvarlig bilolycka år 1990 gjorde Achebe delvis förlamad. Han flyttade till USA, där han sedan dess verkat som professor.

I Piratförlagets monter (som alltid var knökfull av folk!) intervjuades flera författare om sina böcker. Några jag passade på att lyssna på var Roslund & Hellström, som släppt en serie deckare om polisen Ewert Grens där flera finns på pocket. Boken man pratade om idag var deras nya Tre Sekunder som tyvärr inte finns på pocket än, men jag vill passa på att rekommendera alla crimeintresserade pocketläsare att hugga in på Odjuret, Box 21, Flickan under Gatan och Edward Finnigans upprättelse om ni inte läst dem.

Roslund & Hellström berättade engagerat om researchprocessen innan böckerna, om hur de med säkerhet vet att de metoder för insmuggling av knark som beskrivs i Tre Sekunder faktiskt fungerar. Duon försäkrade att de kommer fortsätta ett bra tag till eftersom de tycker de har historier att berätta och dessutom möjlighet att få göra det. Kul tycker jag, som förutom Tre Sekunder i pocketformat redan ser fram emot nästa bok av dem!

Deckargenren har stundtals

Därför är det skönt med en författare som både kan hantverket att skriva en roman, och har god kännedom om det han faktiskt skriver om. Simon Beckett är en brittisk författare med en examen i engelska i bagaget, som började som journalist. I sitt arbete som frilansande journalist har han fått delta som observatör vid polisuppdrag såsom narkotikabeslag och tillslag mot bordeller. Det var vid ett besök på The Body Farm – The National Forensic Academy - i Tennessee, en forskningsstation där man undersöker hur mänskliga kroppar förfaller under olika förhållanden, som han fick inspirationen att skriva deckare.

Becketts huvudperson är David Hunter, rättsantropolog och läkare som är expert på just detta; vad som händer med en mänsklig kropp som lämnas att brytas ner. I den första boken, Dödlig Kemi, har Hunter just lämnat rättsantropologin bakom sig för att flytta ut på landet och jobba som läkare – men hans gamla yrke gör sig påmint igen när en kropparna efter två unga kvinnor hittas, och polisen vänder sig desperat till Hunter för hjälp. I uppföljaren Skrivet i Eld har Hunter återvänt till sitt rätta yrke, och dras in i en komplicerad gåta ute på i den yttersta brittiska skärgården.

I höst släpps även Becketts tredje bok om David Hunter på svenska, nämligen Dödens Viskningar, en bok där huden – det största mänskliga organet – utgör en av huvudpersonerna. Och kanske är det just detta som gör att jag tilltalas av Becketts deckarsvit. De råa, nakna detaljerna som inte omskrivs och lindas in i vackert språk, utan vars vetenskapliga betydelse driver både handlingen och mordens upplösning mot sitt slut.

Simon Beckett har översatts till ett 20tal länder och Det ska bli väldigt intressant att besöka det seminarium som Beckett kommer ha på Bokmässan – på Lördagen den 26/9 kl 12.00 i sal K3 – och kanske möter jag några av er läsare där?

Simon Beckett ges i Sverige ut av Minotaur Förlag, och har en egen webbplats på SimonBeckett.com.