Polisen Joona Linna får ett besvärligt fall att reda ut, en familj blir attackerad, pappan, mamman och en dotter är ihjälhuggna, en pojke överlever men ligger i koma. Det finns en storasyster som Joona måste hitta innan mördaren gör det. Någon har bestämt sig för att utplåna en hel familj. Man hittar inga ledtrådar så enda hoppet står till den medvetslösa pojken. Men hur förhör man någon i djup medvetslöshet? Joona Linna får kontakt med läkaren Erik Maria Bark och lyckas övertala honom att hypnotisera pojken. Erik Maria Bark hade sedan gammalt bestämt sig för att aldrig hypnotisera igen efter en händelse flera år tidigare.

Man kan tycka att utredningen av detta brutala mord vore nog för en bok men inte i denna istället får vi flera berättelser att följa som mot slutet skall vävas ihop till en och knytas ihop på ett snyggt sätt men tyvärr tycker jag inte det lyckas så bra och där emellan beter sig karaktärerna väldigt underligt. Varför skall alltid poliser bryta mot alla regler som finns? Och hur kan en kvinna vars svårt sjuka barn är bortrövat ägna tid åt att vara otrogen? Och kan en läkare verkligen arbeta och samtidigt vara svår tablettmissbrukare? Jag retade mig på sådana där saker, visst kan människor göra irrationella saker men här kändes det mer inslängt för att fylla ut boken precis som alla detaljerade beskrivningar. Allt beskrevs i minsta lilla detalj och det blev enormt tjatigt. Tror att man fick en  beskrivning av Erik Maria Barks frus utseende minst 3 gånger. Så intressant var det inte.

Men det är spännande emellanåt, tänk om de hade fått lite mer hjälp med att ge karaktärerna lite djup och liv samt skära i detaljnivån. Kanske nästa bok om Joona Linna blir bättre?

Betyg: 3 out of 5 stars

Förlag: Månpocket
Utgiven: 201003
ISBN: 9789170017582
Antal sidor: 572

Köp boken på Adlibris eller på Bokus (Sponsrade länkar)

Läs även andra bloggares åsikter om Hypnotisören, Lars Kepler, Alexander Coelho Ahndoril, Alexandra Coelho Ahndoril

Precis som alla andra läste jag om Lars Keplers Hypnotisören och fångades av det faktum att boken var skriven under en pseudonym. När det rullades upp att det var paret Coelho-Ahndoril som skrivit boken sade det mig inte särskilt mycket, eftersom jag inte läst någon av deras tidigare böcker.

Hypnotisören är en stundtals blodig deckare, som inte bara handlar om att ta ansvar för sina gärningar – utan även om att människans psyke fortfarande är ett relativt outforskat område. Joona Linna är den egensinnige kommissarien som inte släpper ett spår när han väl fått upp vittringen, och även om många av Linnas karaktärsdrag känns bekanta läser jag ut boken utan att känna att jag vet särskilt mycket om honom. Läkaren Erik Maria Bark är däremot en mer intressant karaktär, som tvingas genomgå något av det värsta en förälder kan tvingas göra under bokens 600 sidor.

Även om Keplers Hypnotisören må vara en ganska vanlig kriminalroman, har den de element som får mig intresserad. Jag tycker om de tvära kasten, det psykologiska spelet mellan de olika karaktärerna och de blodiga detaljerna. Läsandet flyter lätt och är lustfyllt, och även om boken tappar i intensitet och blir spretig efter 2/3 så läser jag den till slutet med glädje. Kanske försökte Kepler gapa över lite för mycket i form av sidospår och möjliga gärningsmän, för att kunna knyta ihop berättelsen på ett snyggt sätt. Jag kommer dock ändå läsa nästa bok av Coelho-Ahndoril under deras pseudonym Kepler.

Betyg: 4 out of 5 stars

Förlag: Bonnier Pocket
Utgiven: 2010-03
Antal sidor: 571
ISBN: 9170017581
Köp boken hos Adlibris eller Bokus (sponsrade länkar).