James Oswald: Flickoffret

flickoffretJag är storkonsument av deckare eftersom mordgåtor tilltalar mig. Fantasy tycker jag också om, övernaturligheter sätter fart på min fantasi. En bok med både mordgåta och övernaturligheter? Rena drömmen om ni frågar mig.

James Oswalds debutroman Flickoffret är lite av en dröm som gått i uppfyllelse.

Bokens upplägg följer det gängse för deckare. Platsen är Edinburgh. Liket efter en ung flicka hittas i ett källarutrymme. Hon tycks ha fallit offer för ett ritualmord men mordet skedde för åtskilliga decennier sedan. Samtidigt härjar en mördare med smak för det bestialiska i staden. Kriminalkommissarie McLean får det tufft när han ska reda ut alla trådar.

Jag älskar den här boken. Jag tycker att Oswald skriver bra. Intrigen är sammanhållen, utan onödiga sidospår. Övernaturligheterna köper jag utan att blinka, Oswald får dem att verka fullständigt rimliga. Boken är lagom otäck och ruskigt spännande.

Och dessutom utspelas boken i Edinburgh. Åh Edinburgh! Skottland! Jag har bara sett staden och landet på foto men det räcker. Edingburgh och Skottland är den perfekta platsen både för mordgåtor och övernaturligheter.

Betyg: ★★★★★

Orginaltitel: Natural Causes
Översättning: Gunilla Roos
Förlag: Pocketförlaget
Utgiven: juni 2015
ISBN: 9789175790985
Antal sidor: 398

Boken finns på Adlibris och Bokus.

Jan-Philipp Sendker: Konsten att höra hjärtslag

Vår gästrecensent My skriver om Jan-Philipp Sendkers debutroman.

konsten-att-hora-hjartslagTin Win är en framgångsrik advokat i New York. Om hans ursprung och tidigare liv i Burma vet hans amerikanska familj mycket lite om. Han berättar ytterst lite och de frågar ytterst lite. En dag försvinner han och spåren slutar i Bangkok. Därefter ingenting. Några år senare reser dottern Julia till faderns hemby i Burma och letar efter faderns livshistoria, för att försöka förstå hur han bara kunde gå ifrån sin familj utan ett ord.

Fram träder en skimrande vacker och märklig kärlekshistoria, där ett lycklig slut är bara en fråga om perspektiv. Där ett liv är ett liv. Och det är gott så. Västerlandets framgångsteologi möter Österlandets stilla visdom. Läsaren får uppleva hur annorlunda livet och dess mening kan te sig med en aningens perspektivförskjutning.

Detta är Jan-Philipp Sendkers debutbok, som blivit en succé och bestseller. Språket pendlar mellan lite stolpig prosa i de delar som utspelas i USA och ett mjukare och mer visuellt språk i de delar som handlar om Burma. Boken är lättläst, ibland som en slags saga. Sendker har tidigare arbetat som utrikeskorrespondent – och är en duktig ordhantverkare.

Konsten att höra ett hjärtslag är en fin sommarbok i hängmattan eller i soffan med regnet smattrandes mot fönstret.

Betyg: ★★★½☆

Orginaltitel: The Art of Hearing Heartbeats
Översättning: Lena Torndahl
Förlag: Månpocket
Utgiven: december 2014
ISBN: 9789175033952
Antal sidor: 334

Boken finns på Adlibris och Bokus.

Tematrio – Sån’t som är blött

tematrioDet har ju regnat rätt mycket i sommar och i veckans tematrio uppmanar Lyran oss att berätta om tre böcker vars titel innehåller något som är blött. Här är min trio.

Tjockare än vatten är Carin Gerhardsens sjunde deckare i Hammarbyserien. Dränkta katter och en dränkt psykolog bildar upptakten till en knivig härva. Invecklat men spännande. Gerhardsens böcker bör läsas i ordningsföljd.

I Joyce Carol Oates kortroman Mörkt vatten berättar en ung kvinna sin historia medan bilen hon sitter i fylls av vatten. Det här är den drunknades berättelse. Inspirerad av en verklig händelse 1969, som fick stor uppmärksamhet eftersom en Kennedy var inblandad. Snabbläst, tankeväckande.

Stilla vatten av Nigel McCrery är en spännande psykologisk thriller om en giftmörderska med smak för ensamma äldre kvinnor. Det är lätt knäckande att inte fler av McCrerys böcker översatts till svenska. Av författaren som skrev romanerna bakom tv-serien Tyst vittne.

Stefan Ahnhem: Offer utan ansikte

offer-utan-ansikteDet är lika bra att ta det dåliga först. Och det dåliga med Stefan Ahnhems deckardebut Offer utan ansikte är klichéerna. Huvudpersonen Fabian Risk är ett typexempel på den översmarta superhjältesnuten som ser det andra är för korkade att se och som vägrar lyda order för han vet ju att han har rätt. Och givetvis får han rätt.

Jag är trött på den sortens poliser. Deckargenren har sett för många av dem, de är så förutsägbara. Och Fabian Risk är inte den enda klichén i persongalleriet. Det finns ett par till som irriterar mig på samma sätt.

Men om en klarar att bortse från klichéerna så är Offer utan ansikte klart läsvärd. Någon tycks ha bestämt sig för att utplåna en hel klass. Trots att polisen tämligen snabbt kommer förövaren på spåren visar han sig omöjlig att stoppa. Det blir otäckheter, oväntade vändningar, action, spänning. Offer utan ansikte är en bladvändare.

Betyg: ★★★☆☆

Förlag: Månpocket
Utgiven: maj 2015
ISBN: 9789175034508
Antal sidor: 590

Boken finns på Adlibris och Bokus.

Hannah Kent: En mörderska bland oss

PocketBlogg.se presenterar vår gästrecensent My

en-morderska-bland-ossDet är Island. Det är tidigt 1800-tal. Det är karghet, knapphet och bara några nyanser av grått. Agnes Magnúsdóttir är dömd för medverkan på mordet av sin älskare och ytterligare en man. För att fångenskapen inte skall tära på Island och häradshövdingens finanser så mycket, placeras Agnes på en gård i norra Island- mot gårdsfolkets vilja. Där skall hon tjäna piga, tills domen vinner laga kraft.

Rädslan för mörderskan är stor i byn, liksom hos familjen och denna rädsla skapar split och osämja mellan familjemedlemmar och mellan bybor – men snart träder en mer mångfacetterad historia fram. En historia om förälskelsens besatthet och dess olycksaliga blindhet – liksom en berättelse om de som har makt, och de som är utan.

Hannah Kents roman om Agnes är fiktiv, men bygger på en faktisk händelse. Agnes Magnúsdóttir blev den sista som kom att avrättas på Island år 1829. Flera andra böcker har skrivits om detta, men Hannah Kent låter formen av den skönlitterära friheten ta fram en annan sida av den avskydda Agnes Magnúsdóttir – byggd på historiens perspektiv och förändrade kvinnosyn.

Boken är välskriven och det pinade och karga Island tar plats framför mina ögon och i mitt inre – fastän jag tillbringar läsandet av den på en solstol i ett varmt och livligt Italien. Sedan kan jag väl i och för sig tycka att skildringen av Agnes får allt för mycket av en onyanserad hjältinnas glans och egenskaper, men det kanske skall ses i ljuset av de tidigare skildringarna om hennes uselhet. Som en upprättelse och motvikt mot maktens tidigare fastslagna sanningar.

Men trots personporträttets små brister så läs boken – skildringen av ett historiskt Island är väl värt att spendera några timmar på och med!

Betyg: ★★★½☆

Originaltitel: Burial Rites
Översättare: Karin Andrae
Förlag: Ponto Pocket
Utgiven: februari 2015
ISBN: 9789174751963
Antal sidor: 365

Boken finns på Adlibris och Bokus.

Anneli Jordahl: Låt inte den här stan plåga livet ur dig, Mona

lat-inte-den-har-stan-plaga-livet-ur-dig-monaÅret är 1959 och 17-åriga Mona kommer till Östersund för att arbeta som hembiträde. Hon längtar efter uteliv med musik och dans och nya vänner. Men drömmar och verklighet är inte samma sak.

Om det har Anneli Jordahl skrivit en komma-in-under-huden-roman som fungerar underbart bra. Teman som kön och klass och tonårslängtan hanteras med lyhördhet och känsla. Jordahl skildrar hur det är att vara ung och tro att hela livet ligger för ens fötter och hur lätt det är att trampa fel i en intolerant värld. Och trots att jag vet hur det kommer gå, trots den totala avsaknaden av mysterium eller action tycker jag att boken är mycket spännande och jag har inte tråkigt en sekund.

Boken får mig också att inse hur mycket som förändrats sedan åren runt 1960 och hur mycket som är precis likadant. Det här är en bok som får mig att fundera.

Betyg: ★★★★★

Förlag: Norstedts
Utgiven: mars 2015
ISBN: 9789113066738
Antal sidor: 317

Boken finns på Adlibris och Bokus.

Tematrio – Sån’t som kan flyga

tematrioI veckans tematrio bjuder Lyran på en riktig kluring. Hon uppmanar oss att berätta om tre böcker vars titel innehåller något som kan flyga. Här är min bevingade trio.

Näktergalens död av danska författarparet Lene Kaaberbøl och Agnete Friis är tredje deckaren om Röda kors-sjuksköterskan Nina Borg. En ukrainsk kvinna dömd för mordförsök flyr från polisen samtidigt som någon hotar kvinnans barn. Välskrivet och engagerande, fartfyllt och spännande. Och inblicken i Ukraina under den stora svälten på 1930-talet och i dag är mumma. Kaaberbøl och Friis blir bara bättre och bättre.

Ängels lek av Carlos Ruiz Zafón är andra boken om De bortglömda böckernas gravkammare. En ung man i 1920-talets Barcelona livnär sig på att skriva gotiska skräckromaner. En dag får han ett erbjudande han inte kan säga nej till. Det här är gotiskt så det förslår och jag älskar det. Jag är ju så svag för skräckromantik och övernaturligheter. Funkar även om du inte har läst första boken Vindens skugga (som inte är lika bra, tycker jag).

I William Goldings klassiker Flugornas herre kraschlandar ett gäng ungar på en öde ö. Äventyr förvandlad till mardröm på 197 korta sidor. Fokuserat, spännande, ödesmättat. Och snabbläst. Om du inte gillar’t har du inte slösat bort särskilt mycket tid.

Conn Iggulden: Rosornas krig – Stormfågel

rosornas-krig-forsta-boken-stormfagelDet enda jag vet om Rosornas krig är att två adelsätter slogs om den engelska tronen. Det slutade med att Henry Tudor gav Richard III på pumpen vid slaget om Bosworth 1485 och besteg tronen som Henrik VII. Henriks son och namne skulle sedermera bli berömd för alla sina fruar. Men det är en annan historia.

Conn Iggulden har börjat på en serie romaner om Rosornas krig. Första delen Stormfågel beskriver förspelet. Om den historiska korrektheten vågar jag inte uttala mig. Men boken är rätt underhållande. Iggulden har plockat fram några intressanta människor att bygga upp storyn kring. Jag tycker det hade varit trevligt med någon mer kvinna i förgrunden. Kvinnorna utgjorde halva befolkningen också på medeltiden, tack så mycket. Och att kvinnorna inte spelade någon roll före år 1900 är en myt. Men okej, jag kan leva med det.

Och jag kan leva med att Stormfågel är lite rörig. Medeltiden var rörig och Iggulden har lyckats göra den någorlunda begriplig. Han serverar lättsmält underhållning, som visserligen inte gör något jätteintryck på mig men som är tillräckligt bra. Jag vill läsa uppföljaren Solvarg.

Betyg: ★★★½☆

Orginaltitel:
Översättning: Leif Jacobsen
Förlag: Bonnier Pocket
Utgiven: januari 2015
ISBN: 9789174294439
Antal sidor: 436

Boken finns på Adlibris och Bokus.

Philip Kerr: Falskpel & Dimridå

falskspelHårdkokt i Berlin under Tredje riket? Ja faktiskt. Philip Kerr har skapat en slags Philip Marlowe i trettiotalskostym och det fungerar över förväntan. I den första boken Falskspel är året 1936. Berlin förbereder sig för OS och privatdetektiven Bernie Günther i uppdrag att leta efter juveler som försvunnit i samband med ett dubbelmord. I Dimridå har året blivit 1938, Sudetkrisen är i full gång och Günther får reda upp en utpressningshistoria.

Kerr har ett bra språk och han utnyttjar den hårdkokta genrens klichéer utan att det blir allt för förutsägbart. Researchen känns gedigen, Kerr rör sig hemtamt i staden och tiden. Jag är såld på Berlin och uppskattar verkligen skidringarna av staden. Men jag tycker att intrigen i Falskspel är lite tam och boken ytlig. En deckare som utspelar sig under en av 1900-talets mest brutala diktaturer borde kännas mer. Dimridå är bättre i bägge avseenden. Günther framstår som obehagligare och storyn har mer tyngd.dimrida

Historiska Media har nyligen gett ut den tredje boken om Bernie Günther. Den ska jag köpa.

Betyg: ★★★½☆

Orginaltitel: March Violets
Översättning: Hans O. Sjöström
Förlag: Historiska Media
Utgiven: maj 2014
ISBN: 9789175451114
Antal sidor: 319

Boken finns på Adlibris och Bokus.

Betyg: ★★★★☆

Orginaltitel: The Pale Criminal
Översättning: Hans O. Sjöström
Förlag: Historiska Media
Utgiven: oktober 2014
ISBN: 9789175451909
Antal sidor: 334

Boken finns på Adlibris och Bokus.

Johan Theorin: Sankta Psyko

sankta-psykoDet är en alldeles särskilt lycklig känsla när jag tror att en favvoförfattare har skrivit en dålig bok, läser den och inser att den är toppen. Besvikna läsare har sagt Johan Theorins roman Sankta Psyko, som kom 2011, inte alls är bra, helt annorlunda än hans Ölandskvartett. Jag läste den mest för att jag hittade den billigt på loppis. Och ju snabbare jag läste den desto snabbare skulle jag kunna ge bort den.

Men jag gillade verkligen Sankta Psyko. Ja, den är annorlunda. Till att börja med utspelas den inte på Öland utan på fastlandet någonstans, på en förskola knuten till en rättspsykiatrisk anstalt. Och mysfaktorn är ungefär lika med noll. Inga pittoreska miljöer, inga kluriga gubbar eller lagom otäcka övernaturligheter. Sankta Psyko är en psykologisk thriller om en tämligen störd och oerhört ensam ung man. Och jag tycker att Theorin har gjort ett riktigt bra jobb – boken är välskriven, välkonstruerad och spännande. För min del får han gärna fortsätta skriva psykologiska thrillers med noll mysfaktor. Omväxling förnöjer.

Betyg: ★★★★½

Förlag: Månpocket
Utgiven: juni 2012
ISBN: 9789175030746
Antal sidor: 399

Boken finns på Adlibris och Bokus.