Jag blev nyfiken på boken från första sidan. Jag blev kär i boken från första kapitlet. Det är en varm, humoristisk och charmig historia berättad på ett härligt sätt. Den hoppar mellan huvudpersoner och tid, vilket gör att det blir lite ”pussel-känsla”. Man förstår att de olika personerna kommer att hänga ihop på något sätt, men det tar ett tag innan man fattar hur.

Alma är en av personerna man möter i den här historien. Hon förlorar sin far när hon är sju år och är en flicka som tänker väldigt mycket och har små egenheter för sig. Hennes mor döpte henne efter alla flickor i en bok som hennes far gett till hennes mor och som hette Kärlekens historia. Och om man ska göra det enkelt så handlar den här boken om boken, och om hur Alma söker efter en ny man till sin mor men hur hon tillslut börjar söka efter något annat…

Leopold Gursky är en annan av bokens huvudpersoner. Han är en gammal man som mest går o väntar på att dö. Han försöker se till att folk lägger märke till honom, för han vill inte sluta som sin granne Mrs Freid, som låg död tre dagar innan de hittade henne. Leo köper tex ett glas juice även om han inte är törstig, tappar växelpengarna i mataffären eller ber butiksbiträdet i skoaffären att få prova skor, men i fel storlek så att biträdet ska behöva gå tillbaka flera gånger. Leo är en bitter man som man inte kan tycka illa om och även han har något att göra med boken i boken… och historien flätas ihop allt eftersom.

Språket är härligt och författaren är finurlig och personerna blir levande. Det är en mysig bok som jag har burit med mig var jag än går utifall jag skulle få några minuter över till att läsa. Men det är inte så att jag inte ville att den skulle ta slut, för jag ville så gärna att det skulle bli ett fint slut för personerna i boken. Man vill dem väl. Så när sista sidan var läst ville jag bara krama om dem och låta dem sitta där på bänken, medan jag själv går vidare och bär med mig känslan. Värmen.

Betyg: