Till den nordengelska byn Illthwaite kommer två främlingar. Främlingar som ställer frågor. En ung australiensisk kvinna vill veta varför hennes farmor 1960 skickades från England till Australien. En nästan lika ung spanjor försöker utröna vad som hände en katolsk präst i 1500-talets protestantiska England. Men byborna vill inte svara på frågor och det blir allt mer uppenbart att de har många hemligheter. De bägge främlingarna inser motvilligt att de måste samarbeta för att få fram hemligheterna i ljuset.

Reginald Hill tillhör de författare vars böcker jag köper så fort de kommer ut i pocket. Hans deckare om poliserna Dalziel och Pascoe brukar bjuda på god, ibland rentav lysande, underhållning. När jag köper Hill har jag alltså vissa förväntningar.

Nu har han lämnat Dalziel och Pascoe och istället skrivit en fristående roman. Och till en början bjuder boken på allt jag hoppats på. Intressanta personskildringar, mysiga miljöbeskrivningar (tänk: lagom excentrisk engelsk landsbygd) och en lovande intrig. Hill skriver kvickt och humoristiskt, men utan att överlasta texten med de intellektuella skämt som ofta utmärker hans böcker och som lätt blir lite tjatiga. Jag förstår baksidestextens påstående om att boken i England anses vara en av Hills bästa romaner.

Men så havererar boken. Plötsligt. Handlingen utrustas med ett växande antal spöken (nå, spökena har hängt med från början, men nu blir de ohanterliga), Mycket Mystiska Sammanträffanden och fullständigt osannolika släktförbindelser. Trovärdigheten sjunker i raketfart. Jag börjar tycka att historien är genuint fånig.

Alltså. Jag har inget emot ett och annat spöke i en bok. Gärna en hel hög om de vävs i historien på ett trovärdigt sätt.  Men Hill är inte bra på spöken. Inte på mystiska sammanträffanden och osannolika släktförbindelser heller.

Inte heller är han en hejare på äldre historia. Hills tolkningar av den tid vi lever i är ofta roande och slagfärdiga men 1500-talet förstår han sig inte på. Framställningen känns inte äkta. Det känns som om jag läser om 2000-talsmänniskor som förflyttats några århundraden bakåt i tiden och som inte fattat att de är i fel århundrade.

Dessutom är boken spretig. Inte underligt eftersom Hill berättar tre berättelser. Han borde nöjt sig med två, de som utspelas i detta och förra århundradet. Skildringen om de engelska barn som på 1900-talet omhändertogs och skickades utomlands är välskriven och engagerande. Berättelsen om de bägge främlingarnas jakt på Ilthwaites hemligheter är åtminstone hyfsad. Hade Hill dumpat 1500-talet hade det här varit kunnat bli en riktigt bra bok.

Men det gör han alltså inte. Resultatet blir ojämnt, rörigt och ofta direkt dåligt. Det är med sorg i hjärtat som jag ger boken en tvåa.

Förlag: Minotaur
Utgiven: 2009
Antal sidor: 539
ISBN 978-91-8541-945-6

Betyg: