Carin Gerhardsen: Mamma, pappa, barn

Mamma, pappa, barn är fortsättning på Pepparkakshuset, det vill säga del två i Hammarbyserien av Carin Gerhardsen. I denna bok är verkligen temat reflekterat i titeln för det är flera familjer som tillsammans bygger upp bokens handling.

Hanna tre år vaknar hemma och det är alldeles tyst. Hon vet att hon itne skall väcka mamma och försöker vara så tyst hon kan men tillslut är hon så hungrig att det inte går att vänta längre och det är ju jätteljust ute. Hanna tassar ut ur sitt rum och går till mammas sovrum men mamma är inte där och inte heller lillebror. Mamma är ingestans, Hanna är alldeles ensam för pappa är i Japan på tjänsteresa. Hanna vet att hon varit lite olydig ibland och tror att mamma flyttat med lillebror. Där grep berättelsen tag i mig, en alldeles ensam treåring. Det har ibland varit min fasa när jag lämnat mina två pojkar (som dock är betydligt äldre) hemma ensamma för att exempelvis gå till affären. Tänk om det händer mig något på vägen, hur skulle de reagera om jag inte kom hem?

Jag hoppas dock mina barn är som Hanna, kavat, påhittig samtidigt som jag innerligt hoppas att de slipper vara med om det Hanna råkar ut för.

Petra är ute och springer på Söder när hon hittar ett svårt medtaget barn i buskarna. Hon kallar dit sina kollegor men på väg därifrån hittar hon en död kvinna som hon antar är barnets mamma. Polisen står inför en svår uppgift att identifiera barnet och kvinnan och ingen verkar sakna dem. Men man får ledtrådar som säger att det kan finnas fler barn i familjen men man tar för givet att det i så fall finns en pappa. Väldigt frustrerande för mig som läsare.

Polisen kan dock inte koncentrera sig endast på fallet med den döda kvinnan eftersom ytterligare ett fall landar på deras bord. En tonårsflicka hittas död, mördad, på en toalett på en av finlandsfärjorna. När man följer upp hennes dödsfall hamnar man i 2 familjetragedier av olika slag och flickans lillasyster kan vara i stor fara vilket gör att poliserna måste skynda på utredningen.

Förutom de två mordfallen så fortsätter Petra att få problem precis som i förra boken men även två av de andra poliserna har oavslutade historier som fortsätter från Pepparkakshuset. Dessa saker stör poliserna i deras koncentration men de måste försöka lyfta sig över de personliga problemen för att lösa mordfallen.

Jag gillar hur Carin Gerhardsen verkligen jobbar med att det är en serie. I Pepparkakshuset kändes vissa bihistorier lite onödiga men satt i ett sammanhang i serien känns de mer motiverade. I en serie blir det lätt mycket upprepningar och givetvis upprepas saker från första boken även i denna men det gärs på ett snyggt sätt och fungerar bra som påminnelse. Vet dock inte hur bra det fungerar för någon som inte läst första boken.

Det är en spännande bok men den får mig även att må lite småilla, Carin Gerhardsen har valt familjetragedier som känns väldigt obekväma men tyvärr säkerligen förekommer i verkliga livet och det gör det så oerhört sorgligt och svårt att smälta. Karaktärerna känns trovärdiga och jag gillar den kavata Hanna men även pensionären Barbro som Hanna råkar ringa till i jakten på någon som kan hjälpa henne komma ur lägenheten. Barbro är en kruttant som gillar att vandra, det ger pluspoäng hos en annan vandrare. Men varför måste alla böcker innehålla otrohet nu för tiden, kan det inte få finnas en endaste lycklig gift polis? Sen så stör jag mig på språket ibland, detaljer som blir helt fel och kan reta vansinne på mig.

Boken slutar precis som ettan med en rad lösa trådar, kanske lite väl många om man läser boken fristående men smart om man vill att folk skall läsa tredje boken också. Jag kommer definitivt läsa nästa.

Betyg: ★★★★½

Förlag: Pocketförlaget
Utgiven: december 2009
ISBN: 9789186067106
Antal sidor: 343

Köp boken på Adlibris (Sponsrade länkar)

Läs även andra bloggares åsikter om ,


Kommentarer

Carin Gerhardsen: Mamma, pappa, barn — 4 kommentarer

  1. Pingback: Tweets that mention Carin Gerhardsen: Mamma, pappa, barn | PocketBlogg.se -- Topsy.com

  2. Pingback: » Blog Archive » I’d rather be with you

  3. Pingback: Boktoka | Mamma, pappa, barn av Carin Gerhardsen

  4. Pingback: Carin Gerhardsen: Mamma, pappa, barn | PocketBlogg.se

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>