En mamma står maktlös kvar på perrongen och ser hur tåget med hennes dotter försvinner i fjärran. När tåget kommit fram till T-Centralen i Stockholm är flickan spårlöst försvunnen. Alla tecken pekar mot att den skyldige är pappan, vilken den legendariske kommissarien Alex Recht ser till att lägga all kraft på att hitta. Men den civilanställda utredaren Fredrika Bergman kan inte låta bli att undra om det ligger något mer, något större bakom. Fallet växer och kantas av utstuderad ondska. Hur mycket tid har de egentligen på sig innan gärningsmannen gör sitt nästa drag? Och vem är kvinnan som likt en skugga figurerar i utredningens utkant?

Jag läste Kristina Ohlssons Askungar i och med den google wave-baserade bokcirkel jag är med i. Askungar är hennes debut, och en i mitt tycke stark debut. I boken får man följa Fredrika Bergman, civilanställd utredare inom polisen – och man förstår rätt snart att det inte är någon enkel position att vara i. Bergman stöter på flera problem med sina kollegor på grund av sin utbildning, vilket kanske känns lite väl klyschigt. Dock känns bokens tema – bortrövade barn – högaktuellt, och intressant.

Dock saknar Askungar det jag älskar mest med deckare – de snabba kasten, underfundiga lösningarna och intelligenta sidospåren. Visst finns det sidospår även här, men de känns förutsägbara, och framförallt saknar Askungar den nerv jag är så förtjust i när det gäller deckare. Förvisso fick man reda på vem mördaren var ganska sent, men det är aldrig sådär spännande som vissa böcker kan vara.

Till nästa bok hoppas jag att Ohlsson klarar att vrida upp spänningen och intensiteten ett par snäpp, isåfall kan hennes författarskap bli riktigt intressant.

Betyg:

Förlag: Pocketförlaget
Antal sidor: 416 st
Utgiven: 201003
ISBN10: 9186369180

Köp boken på Adlibris eller på Bokus (Sponsrade länkar)