Sexton unga tjejer har samlats i sagorummet på Umeå stadsbibliotek. Katarina  Kuick som skrivit den Augustprisbelönade Skriv om och om igen sätter genast igång tjejerna i en första övning.

Övning 1

Hon ber dem om substantiv, sådant man kan sätta en och ett framför och lite blygt börjar orden komma. Häst, motorcykel, katt, tokstolle, penna, björk mm. Katarina uppmanar dem att tänka på att inte bara ta med saker som man kan ta på och ord som ord och känsla kommer fram. Tillslut står 16 ord på tavlan.

katt, motorcykel, hjärta, känsla, häst, tokstolle, djur, penna, boll, bok, ord, björk, moln, stol, kaktus, bord

De får sedan i uppgift att under några minuter skapa nya sammansatta ord av de som står på tavlan. De får jämföra sina påhittade ord med varandra och nästa övning blir att skriva en dikt på 4 minuter. Dikten skall innehålla 3 ord sammansatta av orden på tavlan och vara 7 rader lång. Tystnaden lägger sig i rummet, man hör bara mitt tagentbordsknatter och tjejernas pennor mot pappret. Det är en svår uppgift med tanke på att vissa inte är vana att skriva dikter och att för diktförfattare kan dikter ta upp till ett år att värka fram, rad för rad. Men här handlar det om att få igång den kreativa processen.

Ingen vill läsa upp sin egen text så Katarina samlar in dem, blandar om och läser högt. Första alstret är riktigt bra, skapar en stämning via användning av allitteration och den aktuella situationen. Även nästa berör och  handlar om att skriva och så fortsätter de. Dessa unga tjejer skapar poesi som berör på bara fyra minuter, jag är grymt imponerad. Katarina är duktig på att ge återkoppling på det skrivna ordet och att läsa upp dikterna.

Katarina uppmanar att man skall skriva dikter bara för att lära sig vilken klang orden har och vilken rytm texten får. Ju kortare en text är ju viktigare är orden. Katarina säger att man kan öva upp detta genom att högläsa sin egen text för att känna på hur orden kommer.

Prova övningen själv eller låna tjejernas ord.

Övning 2

I nästa övning får de 4 meningar som inte alls hör ihop med varandra. Meningarna är som ”mitt i en text” men ger oss ändå mycket information om vad som hänt före. ”Bra säger mormor, det varvet behöver du inte repa upp” var mening 2. Det gäller att hitta orden som är unika för den speciella situationen. Det gäller att välja ord som gör att man inte kan misstolka. Hade det stått kung istället för torn hade det inte lika säkert handlat om schack i mening 3 som löd ”Nu har han bestämt sig, Ja han offrar tornet. Det måste bli så.”

Övningen går ut på att beskriva ett gräl eller situation mellan 2 (eller flera) personer, mest repliker. När man läser skall man förstå var de är och vilken relation de har till varandra. Tidsramen är 7 minuter. Detta påminner lite om det som PO Enquist pratade om på seminariet om noveller, att man i en serieruta skall kunna förstå vad som hänt innan och vad som kommer att ske efter. Att i novellformen ge en helhet utan att använda alla ord som i en roman.

När de sju minuterna gått var inte alla klara och Katarina ber nästan om ursäkt för att hon avbryter dem. Katarina läser upp några av alstren och några har lyckats väldigt bra med att bara skriva dialog men ändå tala om var de är och vilka de är.

Övning 3

Nästa övning baseras på bilder, det verkar vara äldre personer på alla bilder. Katarina pratar om att gå in i huvudet på de personerna man skriver om. Hur blir man en äldre man när man själv är en ung kvinna? Man har ingen erfarenhet själv om att vara den personen. Men som vuxen är det lättare att skriva barn- och ungdomsböcker eftersom man själv varit där en gång. Under övningen skall de välja en av personerna på bilderna men inte gå in i personen som den ser ut på bilden utan börja texten med Jag är fyra år i handen håller jag… Även nu har de 7 minuter på sig. Pennorna glöder, den här gången vet de hur kort sju minuter kan vara. De skall skriva en kort text eller en beskrivande dikt. Små suckar och febrilt strykande av ord hörs emellanåt. Först måste de fundera ut vem är bilden på personen idag och vad är det som hände i fyraårsåldern. Bilderna ger en indikation på vilken tid som personen var fyra år i.

Katarina väljer några alster igen, från de som hon inte läst tidigare. Jag ser en av flickorna gömma sitt alter under bordet när Katarina går förbi och samlar in. Hon vill inte bli läst men ser lite sorgsen ut när de andra läses upp. Jag blir så nyfiken på vad det var hon skrev men det får jag inte veta. Var det för personligt, var hon inte nöjd?  Kanske var hon bara inte klar? Andra viftade med sina papper och vill bli lästa och jag ser hur de skiner upp när de får beröm.

En av texterna känns väldig inspirerad av Markus Zusaks Boktjuven, en scen som skulle kunna ha varit med där. Vackert skrivet är det och jag imponeras av flera av de korta stycken vi får höra. De är så duktiga på att fånga känslor och Katarina är så otroligt skicklig på att läsa med olika röster, med inlevelse utan att veta vad som skall komma på nästa rad.

Katarina tar upp hur viktigt det är att man väljer språk efter var berättaren befinner sig, är berättaren fyra år eller är det exempelbild en minnesbild. Hon berömmer tjejerna för att de är så duktig på att lyfta fram detaljer och snabbt ge en omgivning.

Övning 4

Åter igen blev det en diktövning, den här gången en dikt som bara de själva förstår. De kommer sedan att lämna den till någon annan för läsning. Det skall vara något som är viktigt för dem. De uppmanas att tänka på rytm och klang och även nu skall de prestera på fyra minuter. Jag hör hur orden raspas ner av blyertspennor mot vitt papper, mycket snabbt men emmelanåt bryts det rytmiska raspet av hårda strykningar. Någon tittar tomt framför sig, kanske dyker inget att skriva om upp. Men jo nu flyger pennan fram även över det pappret. När det annonseras att det är en minut kvar stryks det febril och sista 55 sekunderna flyger pennorna fram än snabbare än innan.

Nu handlar det om kritik, att se en text utifrån.Det är svårt med den egna texten så allas texter skickas åt höger. De skall nu ändra i en annan persons text, lägga till ett ord, stryka ett ord, kanske byta plats på något eller bara använda synonymer. Kan texten bli mer spännande och intressant på det sättet? De skall även försöka ge verket en titel som antingen beskriver verket eller ger en kontrast. En dikt om en söt katt på en soffa med titeln Kattmördaren kan läsas med andra ögon än utan den titeln.

Vad gör man om man får ett alster man verkligen inte vill ändra i framför sig?

Katarina avslutar med att ge ungdomarna sin mailadress och säger att hon gärna läser och ger kommentarer till det de producerar i mån av tid.

Jag lämnar salen i all hast för att springa till nästa seminarium men jag tror helt ärligt att vi kommer få läsa någon av de här unga tjejerna i framtiden för är de så här duktiga redan nu på några korta minuter så hur skall det inte då vara om de fick mer tid till att skriva.

Suzanne rapporterade från seminariet för Littfestbloggen även hon imponerades av tjejernas skrivarförmåga.

Läs även andra bloggares åsikter om Katarina Kuick, skrivarworkshop, skrivarglädje, Littfest