Den tredje boken om Bricken, Sågspån och eld, fick jag som recensionsexemplar från Libris Förlag. Bricken, som snart är 20, bor kvar på Svartvik tillsammans med sin pappa och försörjer sig med att ha karlar i kosten. Så kommer Natan tillbaka, Natan som hon förälskade sig i som 16-åring och som övergav henne.

Som i tidigare böcker skildrar Olsson en rad 1800-talsmänniskor med inlevelse och engagemang. Detta gäller särskilt beskrivningen av Bricken själv. Jag imponeras av hur väl Olsson lyckats sätta sig in i hur en ung kvinna från den tiden kunde tänka och resonera. Bricken är ingen 2000-talsmänniska som av misstag hamnat i 1800-talet. Att läsa om henne är att läsa ett stycke levandegjord historia.

Ändå är jag inte helt nöjd. Det tar ett bra tag innan boken kommer i gång, trots Natans hemkomst och väninnan Sirkkas sjukdom, trots branden i Sundsvall. Riktigt spännande och engagerande blir det först under den sista tredjedelen av boken. Fast då är kvaliteten tidvis på nagelbitarnivå.

Att boken så länge känns lite avslagen beror till stor del på Olssons vana att återupprepa text. Det brukar vara suggestivt men den här gången blir det för mycket. Jag har ju redan läst de där raderna och jag känner mig snuvad på nytt innehåll. Dessutom undrar jag hur Bricken så tydligt kan minnas händelser när hon var barn.

Sågspån och eld är något utöver det vanliga men lika bra som föregångaren Bricken på Svartvik är den inte. Jag tvekar länge men till slut sätter jag ändå en fyra i betyg. Och jag längtar efter den fjärde boken. För en sådan ska komma, har jag förstått.

Betyg:

Förlag: Libris Förlag
Utgiven: september 2012
ISBN: 9789173872553
Antal sidor: 367

Boken finns att köpa på Adlibris och Bokus.